Kostnad sålda varor årsredovisning så räknar du

Hur beräknar man kostnad för sålda varor?

För ett handelsföretag som köper in färdiga varor för vidareförsäljning kan beräkningen sammanfattas så här:

Ingående varulager + årets nettoinköp − utgående varulager = kostnad för sålda varor.

Ingående lager är lagrets redovisade värde vid årets början. Nettoinköp är årets varuinköp efter justering för exempelvis inköpsrabatter och returer till leverantörer, med tillägg för utgifter som hör till varornas anskaffning. Utgående lager är det värde som de kvarvarande varorna redovisas till vid årets slut.

Formeln visar varför inköp och kostnad för sålda varor inte alltid är samma belopp. Varor som fortfarande finns kvar i lager har ännu inte sålts. Deras redovisade värde ligger kvar som en tillgång i balansräkningen i stället för att belasta årets resultat som sålda varor.

Beräkningen är en förenklad avstämning för handelsvaror. För tillverkande företag behövs också en bedömning av tillverkningskostnader och lager av råvaror, produkter i arbete och färdiga produkter. Där räcker det normalt inte att enbart summera leverantörsfakturor för inköpta varor.

Exempel på kostnad för sålda varor i bokslutet

Anta att en butik har ett ingående lager på 100 000 kronor. Under året är nettoinköpen 500 000 kronor, och det utgående lagrets redovisade värde är 140 000 kronor. Beräkningen blir då:

100 000 + 500 000 − 140 000 = 460 000 kronor.

Kostnaden för sålda varor blir alltså 460 000 kronor i detta förenklade exempel. Lagerökningen på 40 000 kronor innebär att en del av årets inköp finns kvar som tillgång vid årets slut.

Om nettoomsättningen samtidigt är 700 000 kronor blir skillnaden mellan försäljningen och varukostnaden 240 000 kronor. Det är inte samma sak som företagets slutliga vinst: exempelvis lokalhyra, administration och andra kostnader återstår att ta hänsyn till.

Beloppen är ett räkneexempel, inte ett pris för redovisningshjälp. Behöver du hjälp med lageravstämningen kan du begära hjälp med bokslut och beskriva hur inköp, försäljning och lager registreras i dag.

Var syns kostnad för sålda varor i årsredovisningen enligt K2 och K3?

Hur kostnaden presenteras beror på vilket regelverk och vilken uppställning företaget använder. Det är därför viktigt att skilja mellan själva beräkningen av varukostnaden och rubrikerna i årsredovisningens resultaträkning.

K2 använder en kostnadsslagsindelad resultaträkning. Kostnaderna delas då upp efter vad de avser, exempelvis råvaror och förnödenheter, handelsvaror, övriga externa kostnader och personalkostnader. Du ska därför inte förvänta dig en separat post med rubriken ”Kostnad för sålda produkter” i en årsredovisning upprättad enligt K2.

K3 medger både kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultaträkning. Vid funktionsindelning grupperas kostnaderna efter deras funktion i verksamheten. Den normala postbenämningen är då ”Kostnad för sålda produkter”, följd av bruttoresultatet. Andra funktioner kan exempelvis vara försäljning och administration.

I ett tillverkande företag kan kostnad för sålda produkter omfatta mer än inköpta material. Att läsa posten som enbart årets varuinköp kan därför ge en missvisande bild. När du jämför två företags årsredovisningar bör du först kontrollera uppställningsformen och verksamhetens karaktär.

Hur värderas utgående lager och hur påverkar inkurans resultatet?

För att lagerformeln ska ge ett användbart resultat behöver det utgående lagret vara rätt värderat. Huvudprincipen är lägsta värdets princip: lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, med de preciseringar som gäller i företagets redovisningsregelverk.

För inköpta varor utgår anskaffningsvärdet från inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen, exempelvis transport till företaget. Inköpsrabatter och liknande prisavdrag minskar anskaffningsvärdet. Avdragsgill ingående moms ingår inte i varans anskaffningsvärde. Det är alltså inte dagens återanskaffningspris som automatiskt ska användas.

När likadana varor har köpts in vid olika tillfällen behöver anskaffningsvärdet bestämmas med en metod som är förenlig med regelverket, exempelvis först in–först ut eller vägt genomsnitt. Det viktiga är att skilja mellan faktiska anskaffningsutgifter och vad en ny beställning skulle kosta i dag.

Nettoförsäljningsvärdet utgår från det förväntade försäljningspriset efter avdrag för återstående kostnader för att färdigställa och sälja varan. Skador, omoderna produkter eller svårsålda artiklar kan innebära inkurans och ett lägre värde. Ett lägre utgående lagervärde ökar kostnaden i den förenklade lagerberäkningen. Ökningen behöver då inte bero på fler sålda varor, utan kan helt eller delvis bero på nedskrivning av lagret.

Vilken hjälp behöver du med varulager och årsredovisning?

Börja med att avgöra om du behöver hjälp med själva årsredovisningen eller även med bokföring och lageravstämning. En färdig lagerlista är inte alltid tillräcklig om inköpen innehåller felaktigheter, kreditfakturor saknas eller lagrets värdering behöver utredas. Du kan även behöva bokföringshjälp för företag innan årsredovisningen kan färdigställas.

Be om en tydlig beskrivning av vad uppdraget omfattar: avstämning av varukonton, kontroll av lagerberäkning, bedömning av inkurans och presentation i årsredovisningen. Om du också vill ha hjälp med deklarationen bör det framgå separat. Redovisning av lagret och skattemässig hantering behöver bedömas i sitt respektive sammanhang; se även företagsdeklaration.

Du ansvarar fortfarande för att bokföringen är riktig även när du anlitar hjälp. Be därför konsulten förklara justeringarna och hur de påverkar resultat och balansräkning.

Beskriv i offertformuläret vilken företagsform du har, vilket räkenskapsår det gäller och om du använder K2 eller K3, om du känner till det. Ange också om verksamheten handlar med färdiga varor eller tillverkar produkter, hur lagret dokumenteras och om bokföringen är avstämd. Då blir det lättare att få en offert som omfattar rätt arbete.